: Djupt där inne :


2013-12-21 @ 00:45:00


Tårar.
Ibland kommer dom. Ibland inte. Ibland stannar dom inombords. Lixom..väntar... På? Innan man vet allt så kan man inte gråta kanske? Eller? Jag vet inte.
Vet bara att ledsamhet kan stanna inom en. Utan att du där ute vet nåt. Några där ute känner dig så väl, så de vet att du gråter ändå. Teater. Utanpå. Inuti. Öppen ridå.
Svårt att sätta fingret på. Famlar runt. Ingen ordning på känslorna. De är här.
Och där... Dom blandar sig så fint, så inget vet hur det ligger till. Ibland öppnas ridån utanpå. Då väller det ut. Som skratt. Eller gråt. Ilskan kommer oxå. Teater.
 
När de du älskar far illa, utan att du kan påverka. Vad gör man då? Sparar på det. Inne. I dig. Varför?
Jo, för de som gör illa kan du inte nå. Du trampar på för många tår. Ställer till tråkigheter i fel hörn. Bara för att du är en Lejoninna. Utan klor. Med ögon, öron, själ och hjärta som får ta emot. Skrika DUMMA DIG, till någon. Som inte förstår. Som kanske får ömma tår. Fast den borde få ett slag i själen och i hjärtat. Byta plats med den andra. I film går det. I verkligheten så.... får man prova att överleva. På vägen mot livet så är det krokigt. Så krokigt... Jag kan inte räta ut vägen. Bara försöka berätta om den, göra kurvorna mjukare, torka tårarna, laga själen, med tårar? Svara på frågor utan svar. Eller är det verkligen så det ska vara? Borde jag fälla ut klorna? Änglar är vi inte alla, nej nej... Inte jag. Och nog inte du.
Hur vet man om man gör rätt eller fel i de beslut man tar? När vet man hur valen man gjort påverkat? Jag vill veta nu. Hoppa in i framtiden och tjuvkika. Ska jag ändra nu? Eller?
 
Snäll. Nåt vi allesamman borde vara. Varför ska hat och skitsnack gå före snällhet?


Carpe Diem





Välkommen åter!

Skriv gärna några rader är du rar:

Namn:
Kom ihåg mig

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Din kommentar:

Trackback