: Livet :
Att livet är så.... jobbigt. Ibland är det inte kul att leva. En massa motgångar som ramlar i knät på en, om och om igen. Som om man ville ha instruktionsbok vid födseln lixom, så man kunde slå upp åldern och veta vilka beslut man ska ta. Men den finns ju inte tyvärr. Jag kan bara göra val i dag som jag om 10 år vet om de var rätt eller fel. Så länge som de känns rätt NU, så är det dom valen jag gör, eller hur är det så?
När barnen kommer ikläm, så spricker hjärtat i miljoner delar. Jag brukar vara klok i det mesta, men i detta så kan jag inte hantera det ordentligt. Talar i gåtor, men låt så vara, ville bara skriva lite =).
Jag brukar tro på det goda, men jag är väldigt medveten om det onda om ni förstår mig. Jag tror att är man positiv, så blir det positivt. Jag har på senare år lärt mig att leva här och nu, uppskatta nuet, vara närvarande. Det är kanonviktigt i dagens stressade samhälle.
Att barn är så elaka mot varann, det är inget nytt. Tyvärr kan jag inte hindra alla barn från att vara elaka, inte heller få dom att förstå här och nu. Det är oftast en fas som ska gås igenom, men samhället har gjort barnen elakare, mer utstuderade, mer ytliga. Att insidan är det som räknas, har alla, även föräldrarna, glömt det?
Häromdagen sa min vän till mig: Hur hinner du göra halsband, fotografera, blogga i två bloggar, göra tavlor, vara småbarns- och tonårsförälder, jobba heltid och träna?????
Jaa. Jag vet inte. För att jag är närvarande på varje sak jag gör kanske? Jag mår gott när jag gör saker som är fina för mig och min själ. Och jag stressar oftast inte.
Men som jag sa, när barnen kommer ikläm då mår jag illa. Just nu är det jobbigt i familjen och det tär. Man vill inte jobba, knappt le eller äta. Men det är bara att bita ihop och tro att man överlever Gör man det?
Det är ju styrkan i sig man måste finna för att orka, eller hur? Så jag kommer nog orka! Bränna lite hjärnceller på att bli upprörd och arg, men nya bildas väl när man istället bryter ihop i ett asgarv =).
Så, ge mig lite styrketankar, så kommer nog allt ordna sig. Så småningom.
Låter inge vidare. Men håll ut, det kommer bli bättre. Det blir det alltid. Tillslut, även om det inte känns så just när man är uppe i det jobbiga.
Jag har ingen aning om vad som hänt, men jag tänker på er!!
Stor KRAM till Er <3
Att vara närvarande av varandet -är att stressa av från alla måsten och begär - att fylla dagen med saker-är ett sätt eller form av stress - att utesluta tankarna att nå långt in ..Att bara vara -andas och våga känslor tårar skrik -är att släppa ut det som stressar oss -tyvär får barn i dag lära sig att stressa-ju mer saker vi har på G desto duktigare anses vi vara -detta lämnar vi över på våra barn -Vilket i sin tur leder till tristess och agrisivitet -som barn för över på andra barn i olika former -ett sätt att frigöra sin agresion.Barn blir så som vi lär dom att vara-duktiga ,många bollar i luften ,hinna med så mycket som möjligt,vara duktiga och strävande ,focuserade-I stället för att lära hur man bara lever i nuet och tar det som kommer och att man gör sitt bästa .Många barn far dåligt på grumd av oliak orsaker -Men framförallt av oss vuxna med vårat stress syndrom.
Annonser